Vad kan vi lära av Coronapandemin?

(Mer information kommer)

Vad har vi gjort?

När pandemin kom stängdes de flesta träfflokaler och dagverksamheter. Några verksamheter hade kvar sin personal som då hittade nya sätt att ge stöd till gästerna/ besökarna och deras anhöriga. Vilka nya sätt att mötas/ göra aktiviteter på har prövats? Vad kan vi lära av det?

Silviahemmet

När vi var tvungna att stänga dagverksamheten:

• Höll vi kontakt med gästerna via telefon
• Åkte och mötte dem där de bor och gick på promenader

Och efter vi öppnat i covid-19-anpassad form:

• Aktiviteter ute i vår trädgård (sommartid)
• Sprider ut gästerna i de relativt stora lokalerna och utemiljö

• Färre gäster per dag och personalen har mer fokus på basal hygien

Upplands-Bro m.fl.

• Hade anhörigträffar utomhus
• Anhörigträffar/aktiviteter för anhöriga digitalt
• Öka öppettider och stödet till yngre med demens (de som inte var riskgrupp)

Vad har vi lärt oss hittills?

Silviahemmet

• Vårt stöd handlar om relation. Det betyder mycket att behålla kontakt, visa att gästerna är betydelsefulla, även om lokalen inte är öppen.
• Det är viktigt med fysisk aktivitet och att komma ut – det kan man göra trots covid-19.
• Uterummet var lättare att ordna sommartid men kräver mer vintertid.

Upplands-Bro m.fl.

• Bekräftar de lärdomar Silviahemmet beskriver; Vikten av att hålla kontakt, hålla i relationen och erbjuda alternativa aktiviteter.
• Uppskattat att ses utomhus
• Samtal vid promenad kan vara ett stort stöd!

Vill du veta mer?

Silviahemmet
Lotta Roupe, bitr verksamhetschef och dagverksamhetsansvarig, lotta.roupe@silviahemmet.se

FOU nu
Elisabeth Lauritzen, elisabeth.lauritzen@sll.se

Nedladdningar

• Se Lotta Roupes presentation (YouTube)
• Ladda ner PM (PDF)

Vad har vi gjort?

När pandemin kom fick seniorträffarna i Solna stängas. Samtidigt frigjordes personal från Kulturförvaltningen som då kunde gå in och stötta Omvårdnadsförvaltningen. En prioriterad arbetsuppgift var initialt att bygga och distribuera skyddsutrustning. I det arbetet möttes personal från förebyggande verksamheten och kulturförvaltningen. Mötet ledde till idéer och kontakter, ett nytt samarbete. En av idéerna var att starta program på radio som kunde nå alla äldre i Solna. På kulturförvaltningen fanns resurser och kompetens som inte fanns inom omvårdnadsförvaltningen.

En ny kommunikationskanal kunde snabbt starta och erbjudas alla äldre i form av ett eget radioprogram: Radio Ankaret.

Efter att den akuta fasen i pandemin lagt sig fortsätter förvaltningarna att samarbeta och kulturförvaltningen fortsätter driva radio men under namnet Solnas kulturradio.

Vad har vi lärt oss hittills?

• Tillsammans kan vi göra mer
• Vikten av att se de resurser som finns.
• Omsorg om äldre är inte bara en fråga om Äldreomsorg
• Vikten av att hålla kontakt – kommunicera brett (flera kanaler) med äldre.
• Det lilla gör skillnad, våga testa!
• Radio är inte dumt! Symbol
• Lättare att fortsätta samarbeta då samverkan fick en skjuts av läget som var

Vill du veta mer?

Solna stad
Frida Wagman, verksamhetschef förebyggande verksamheten, frida.wagman@solna.se

FOU nu
Elisabeth Lauritzen, elisabeth.lauritzen@sll.se

Nedladdningar

• Ladda ner PM (PDF)

Vad har vi gjort?

Coronapandemin har inneburit förändrade förutsättningar och arbetsprocesser inom vård och omsorg. Ett tydligt uppdrag under vintern/våren 2020 var att få igång en lokal geografiskt samverka kring patienter/brukare. I Järfälla kommun bildade alla vårdcentralerna ett kluster, en helt ny samverkansform, med gemensamt ansvar för patienterna i kommunen. Till detta kluster knöts alla relevanta aktörer i kommunen i en lokala samverkan. I den lokala samverkan har vårdcentralsklustret, olika funktioner i kommunen, hemsjukvård jourtid, rehab, ASIH, Geriatrisk slutenvård m.fl. deltagit. Sedan start har regelbundna möten hållits för att hantera pandemins frammarsch i kommunen. I börja några fysiska möten följt av enbart digitala.

Vad har vi lärt oss hittills?

En generellt positiv bild av hur den lokala samverkan fungerat under krisen beskrivs. Möjligheten att hantera beslut lokalt utifrån organisationernas/klustrens förutsättningar och behov samt att bygga vidare på de redan befintliga samverkansstrukturerna mellan vården och omsorgen lyfts fram som väsentliga mekanismer.

Framgångsfaktorer som nämns för en fungerande samverkan under pandemin:

• Ökad tillgänglighet och mer kontakt mellan verksamheter
• Ökad kunskap och förståelse för varandras verksamheter
• Samverkansmöten i ny form:
  • Fler samarbetspartners har adderats
  • Frekventare möten, mer strukturerade
• Digitala möten istället för fysiska underlättar och är nytt även i redan befintliga forum
• Samverkan har utgått från en gemensam angelägen ”fråga” att enas kring

Vill du veta mer?

Barkarby vårdcentral
Eva Andersson, Barkarby vårdcentral, eva.andersson@sll.se

Järfälla kommun

Eva Wahtramae Carlsson, Järfälla kommun, eva.wahtramae.carlsson@jarfalla.se

FOU nu
Charlotta Nylén, charlotta.nylen@sll.se

Nedladdningar

• Ladda ner PM (PDF)

Vad har vi gjort?

Sollentuna

Sollentuna stod inför uppstart av utvecklingsarbete inom dagverksamheter för personer med demenssjukdom då pandemin kom. Dagverksamheterna stängde tills vidare. Efter en tid gavs erbjudande om att personal från dagverksamheten kunde komma hem till personen för att göra någon aktivitet tillsammans, t ex gå en promenad.  Flera personer fick svårt att klara sig hemma utan dagverksamhet vilket bidrog till att fler fick flytta till särskilt boende.

Sollentuna har tittat närmare på ”dagverksamhet i hemmet” och följt upp vad anhöriga och gästerna på dagverksamheten tyckte om att få stöd i hemmet istället.

Upplands-Bro

Upplands - Bro fick liknande erfarenheter då deras dagverksamhet stängdes då pandemin kom då gästerna är äldre och tillhör riskgrupp för covid-19. Flera klarade sig inte hemma utan dagverksamheten utan flyttade till särskilt boende trots den situation boendena var i när det gällde smittorisken.

Kommunen har även en relativt nystartad dagverksamhetsgrupp för yngre personer med demenssjukdom. Här valde man istället att möta personernas behov genom att utöka öppettiderna från x dagar till 5 dagar i veckan.

Vad har vi lärt oss hittills?

Sollentuna

• Dagverksamheten kan ha en avgörande betydelse för möjligheten att bo hemma för personer med demenssjukdom.
• Dagverksamheten var saknad av enskilda och anhöriga.
• Dagverksamhetspersonalen kunde ge annat stöd i hemmet än hemtjänst. Mer kontinuitet, bättre kompetens och bemötande mm. En promenad med dagverksamheten är inte det samma som en promenad med hemtjänst.
• För några enskilda, bl.a. några med svår demens, var det mycket uppskattat och kanske bättre att få stödet i hemmet istället för på dagverksamhet. Få äta sin egen mat i bekant hemmiljö.
• Värdefullt att personalen vid dv träffar den enskilde och anhöriga i hemmet. Det kan ge chans till ökad personcentrering i stödet. Bygger en närmre relation när man träffas på tu man hand, särskilt när personalen möter den enskilde i hemmet.

Upplands-Bro

• Dagverksamheten uppfattas ha stor betydelse för dess gäster och deras anhöriga. De yngre med mild demens har uttryckt det på ett tydligt sätt.
• Pandemin har varit svår att förstå för personer med demenssjukdom, det har ökat oro. Det har varit svårt att i detta läge också förlora möjligheten att gå till dagverksamheten. Det har också inneburit en stor belastning på anhöriga. Demenssjuka och deras anhöriga är en särskilt utsatt grupp som behöver att stödet kan söka flexibla sätt att nå fram även vid pandemi.
• Vikten av att personal som har kontakt med demenssjuka eller deras anhörig upprätthåller kontakten och värnar relationen, t ex via telefonsamtal, digitala möten.

Vill du veta mer?

Sollentuna kommun
Sophie Löfgren Roberts, projektledare utveckling dagverksamhet demens, Sophie.lofgren.roberts@sollentuna.se

Upplands-Bro kommun
Mirjam Brocknäs, verksamhetschef, förebyggande verksamhet, dagverksamhet och Kungsgårdens äldreboende, mirjam.brocknas@upplands-bro.se

FOU nu
Elisabeth Lauritzen, elisabeth.lauritzen@sll.se

Nedladdningar

• Ladda ner PM (PDF)

Vad har vi gjort?

Hur medarbetare och chefer mår och upplever sin arbetsmiljö relaterar till hur arbetet utförs och hållbarhet i arbetslivet över tid. Därför har ett systematiskt arbete genomförts under pandemin för att synliggöra arbetsmiljöaspekter och för att kunna genomföra informerade åtgärder.

Olika informationskällor och sammanhang har använts: enkäter till medarbetare och chefer; reflekterande samtal i arbetsgrupper; samt workshops i ledningsgrupper.

Utmaningar som framträdde var ex: minskade möjligheter till återhämtning; rädsla och oro hos medarbetare och chefer; svårt att arbeta på distans; samt dåligt samvete för minskad kontakt med klienter. Positiva aspekter beskrevs ex vara: professionell utveckling; ökad kompetens rörande hygienrutiner samt digital samverkan; uppskattat krisstöd; digitala möten positivt för klienten; samt stöd från chefer.

Utifrån den samlade kunskapen genomfördes åtgärder, ex: framtagande av handlingsplan vid kris; säkerställa att chefer kan fortsätta hålla kontakten med medarbetare på plats eller digitalt; kompetensutveckling i krisledning för chefer; samt översyn av rekryterings- och bemanningsprocessen.

Vad har vi lärt oss hittills?

Genom att på olika sätt och från olika perspektiv systematiskt följa upp arbetsmiljöfrågor möjliggjordes en fördjupad bild av utmaningar och det som fungerat bra. Denna kunskap låg sedan till grund för förändringsarbete, planering och insatser framåt.

Utifrån tillvägagångssätt med flera olika metoder för att lyssna och få kunskap möjliggjordes också reflektion, både enskilt och i grupp, för de som medverkade. På så sätt kunde det systematiska uppföljningsarbetet bidra både under krisen för de som medverkade och samtidigt ge kunskap som vägledde insatser och förändringar framgent.

Konkreta lärdomar handlade om:

• Säkra tillgång till skyddsutrustning och anpassa lokaler för att möjliggöra fysiska möten med klienter
• Hemarbete passar en del medan andra känner sig ensamma och isolerade. Skapa möjligheter till digitala träffar som är sociala och inte bara effektiva möten.
• Där det är möjligt, förlägga delar av arbetet på distans. Bidrar till flexibilitet samt en mer attraktiv arbetsgivare
• Mycket utvecklingsarbete har fått stå tillbaka under pandemin, viktigt att återuppta det när krisen är över.
• Stöd och tillgänglighet av närmaste chef viktig i en krissituation. Medarbetare måste få hjälp att prioritera för att arbetsbelastningen inte ska bli för stor
• Vikten av att fortsätta träffa brukarna och inte tappa gruppsamhörighet

Vill du veta mer?

Upplands Väsby kommun
Eva Björklund, Utvecklingsledare med inriktning kompetensförsörjning, Social- och omsorgskontoret, Upplands Väsby kommun, eva.bjorklund@upplandsvasby.se

FOU nu
Håkan Uvhagen, hakan.uvhagen@sll.se

Nedladdningar

• Ladda ner PM (PDF)

Vad har vi gjort?

Socialförvaltningen har under pandemin regelbundet samlat utförare av stöd, vård och omsorg (bl.a. SÄBO, hemtjänst, boendestöd och LSS, både i egen regi och externa utförare inom LOV och entreprenad). Vid de gemensamma lägesavstämningarna bjuds även husläkarmottagningar, rehab och nyckelpersoner inom andra delar av kommunen in. Träffarna har lett till att alla utförare får samma information samtidigt, vilket har bidragit till ökad trygghet men också stärkt gemenskapen kring uppdraget om vård och omsorg till medborgarna under pandemin.

Frekvens och innehåll på träffarna har varierat utifrån de behov som funnits. Under våren var träffarna varje vecka för att sedan, när läget var mer under kontroll, ske mer glest och under en tid helt upphöra. När pandemins andra våg kom kunde dessa lägesavstämningar lätt återupptas igen.

Med en fast tid och upplägg blir mötena effektiva och möjliga att prioritera för berörda aktörer.

Vad har vi lärt oss hittills?

• Vikten av att ses tillsammans (fysiskt eller digitalt) – att alla hör samma saker samtidigt. Det går så mycket snabbare att få samsyn och ger dessutom ökad trygghet och gemenskap.
• Träffarna blev ett forum även för utförare att mötas och samverka med varandra, t ex kring att dela skyddsutrustning.
• Vi, stab och utförare; egen regi och externa utförare, är ett vi! Vi är alla en del av det stöd som ges till medborgarna.

Vill du veta mer?

Ekerö kommun
Nina Gustafsson, utvecklingsledare Socialförvaltningen, Nina.gustafsson@ekero.se

FOU nu
Elisabeth Lauritzen, elisabeth.lauritzen@sll.se

Nedladdningar

• Ladda ner PM (PDF)

Vad har vi gjort?

Ekerö har sedan några år tillbaka arbetat aktivt med att etablera goda former för samverkan med civilsamhället. Arbetet tog sin början på integrationsområdet 2015 och har sedan dess utvecklats till en förvaltningsöverskridande modell som kan användas för samverkan på fler områden. Två centrala funktioner i arbetet är kommunens samverkansorgan och Idélabbet. Samverkansorganet består av representanter från samtliga förvaltningar som arbetar strategiskt med att utveckla formerna för samverkan och förankra dessa i organisationen. Idélabbets roll är att ta vara på civilsamhällets engagemang genom att bl.a. erbjuda nätverksmöjligheter och stöd/coaching vid projektutveckling.

När pandemin kom kunde kommunen bidra med volontärsamordning och organisering av insatser som initierades såväl internt som av externa aktörer. På två dagar fanns ett system för handlingshjälp tillgängligt och över 1000 personer hade anmält sig som frivilliga att hjälpa till.

Vad har vi lärt oss hittills?

• Civilsamhället har i stor utsträckning förmåga att verka på egen hand men kommunen spelar en viktig roll i att skapa förutsättningar för engagemang, t ex en plattform för volontärer

• Viktigt med tydlighet för att värna engagemanget hos frivilliga. Bara be om hjälp när det finns ett tydligt behov
• Ömsesidig tillit är en förutsättning för att den här typen av samverkan ska kunna fungera
• Ekerös system för samverkan under krisen gick snabbt att implementera och fungerade väl.
• Organisering, kompetens och lokal förankring spelar roll!

Vill du veta mer?

Ekerö kommun
Amanda Sjöberg, Idélabbet, Civilsamhällets idécoach, amanda.sjoberg@ekero.se

Amalia Sjindjapkin, Idélabbet, Civilsamhällets idécoach, amalia.sjindjapkin@ekero.se

Mathias Elmersjö, Socialförvaltningen, mathias.elmersjo@ekero.se

Mer info om samverkan mellan Ekerö kommun och civilsamhället: Samarbeta med oss - Ekerö kommun (ekero.se)

FOU nu
Elisabeth Lauritzen, elisabeth.lauritzen@sll.se

Nedladdningar

• Ladda ner PM (PDF)

Vad har vi gjort?

I arbetet med att hantera smitta på SÄBO under pandemin togs ett systemperspektiv som inkluderade lednings-, chefs-, medarbetar, samt brukar/anhörignivå.

Förvaltningen initierade en krisledningsorganisation som hade regelbundna täta möten med krisledningsberedskap dygnet runt, alla dagar. Krisledningen höll en konsekvent linje i sin kommunikation utifrån de riktlinjer som gav från myndigheter. En kommunikations- och handlingsplan utarbetades med veckovisa brev till anhöriga och medarbetare samt information till medarbetare om covid-19 på intranät.

Som stöd i kommunikation och för att öka kunskap om skyddsutrustning och följsamheten till hygienrutiner togs en film fram. En roll som ansvarig för skyddsutrustning inrättades, förråd upprättades och logistik för transport av skyddsutrustning säkrades.

Samverkan med regionen stärktes genom utveckling av befintliga och nya strukturer med involverade aktörer. Även internt stärktes relationer där verksamhetschef hade täta möten och tät dialog med boendechefer. Detta skedde även lokalt där ledningsgrupper och daglig styrning infördes på de särskilda boendena. Beredskap infördes för boendecheferna vilket sammantaget bidrog till ett närvarande ledarskap i alla led.

Vad har vi lärt oss hittills?

Vikten av ett brett grepp kring smitta; krisledningsorganisation, kompetens i hygienfrågor, kommunikation, roller, logistik, närvarande ledarskap i alla led.

För att lära och utvärdera krisledningsarbetet genomförde krisledningen en enkät till berörda medarbetare. Resultatet visar att krisledningsorganisationens arbete upplevts som ett stöd i hanteringen av pandemin. Under hösten har krisledningsarbetet fortsatt med veckomöten via teams med alla chefer och hälso-och sjukvårdsmedarbetare.

Ytterligare lärdomar visar på vikten av att ha en struktur och plan för att kommunicera och hantera media samt styrkan i att ha en person i rollen som kommunikationsansvarig.

Vill du veta mer?

Sigtuna kommun
Monica Sjögren, enhetschef, Sigtuna, monica.sjogren@sigtuna.se

Lena Söderman, MAS, Sigtuna, lena.soderman@sigtuna.se

Lena Bjuhr Erngren, Kvalitetschef, Sigtuna, lena.bjuhr-erngren@sigtuna.se

FOU nu
Håkan Uvhagen, hakan.uvhagen@sll.se

Nedladdningar

• Ladda ner PM (PDF)

Vad har vi gjort?

Genom intervjuer med handläggare inom socialpsykiatrin samt besökare och personal vid öppna träfflokaler har vi följt hur coronapandemin påverkade socialtjänstens arbete och besökarnas vardag under april till och med september.

Tre kommuner valde olika vägar under pandemins första våg. En kommun stängde träfflokalen, en hade öppet och en valde att ersätta inomhusvistelse med två dagliga promenader. De besökare vi intervjuade uppskattade att träfflokalen var öppen och att det fanns ersättningspromenader. De var också positiva till möjligheten att köpa lunchmatlåda och kaffe. De besökare som inte kunde besöka den stängda träfflokalen saknade den mycket. I september hade alla träfflokaler öppnat igen.

Handläggarna slutade i princip att ta emot brukare och göra hembesök. De övergick främst till telefonsamtal. Flera upplevde det som svårt att ersätta det fysiska mötet med enbart telefonkontakt då kroppsspråk, mycket av småpratet och tillfällen till djupare samtal begränsades. Handläggarna arbetade också hemifrån i ökad omfattning vilket var nytt.

Det fanns en stor oro bland handläggarna att brukare for illa av isoleringen och att människor drog sig för att söka stöd. Vissa brukare avsade sig boendestöd och sysselsättning och handläggarna uppmuntrade till telefonkontakt istället. Trots all osäkerhet upplevde handläggarna att de kunde utföra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt.

Vad har vi lärt oss hittills?

De första månaderna av pandemin fokuserade på att hindra smittspridning medan andra perspektiv som behov av sociala kontakter och kontinuitet eller fokus på psykisk hälsa tonades ner. Hur kan olika perspektiv vägas samman?

Digitala möten har kommit för att stanna men betydelsen av de fysiska mötena i det sociala arbetet har tydliggjorts.

Inställda möten, utbildningar och resor har ökat tiden för det sociala arbetet, vilket har uppskattats. Kan vi lära oss att prioritera bättre i framtiden?

Vi är mitt upp i pandemin och kan inte utvärdera än. I framtida utvärderingar bör brukarnas erfarenheter och åsikter ges stor betydelse.

Fler resultat finns i FoU-rapporten Coronakrisens påverkan på socialtjänsten - april t.o.m. september 2020. Den kan laddas ner från:

https://www.fou-nordvast.se/wp-content/uploads/2020/11/Coronakrisens-paverkan-pa-socialtjansten-april-tom-september-2020.pdf

Vill du veta mer?

FoU Nordväst
Kristina Engwall, FoU-chef, FoU Nordväst, kristina.engwall@sollentuna.se

Palle Storm, forskningsledare, FoU Nordväst, palle.storm@sollentuna.se

FOU nu
Håkan Uvhagen, hakan.uvhagen@sll.se

Nedladdningar

• Ladda ner PM (PDF)

Vad har vi gjort?

Järfälla

Järfälla har under flera år haft inriktning mot digitala lösningar och ny teknik. Det har varit ett långsiktigt och tålmodigt arbete att söka få spridning och lyckas med implementering. Så kom pandemin och plötsligt blev de digitala lösningar en nödvändighet. Exempel på digital teknik inom vård och omsorg som fick skjuts under pandemin;

• Ipads tillgängliga för boende på SÄBO och boende inom LSS - för kontakt med anhöriga
• inköp i ordinärt boende via e-handel
• säker videokommunikation för HSL-teamets kontakt med personer inom boende/daglig verksamhet LSS
• musikkudde till demensavdelning/äldreboende för att bland annat minska oro

Under pandemin har även nya former för spridning och implementering prövats med utbildning utomhus och via Skype.

Upplands Väsby

Även Upplands Väsby har sedan tidigare en satsning på digitalt stöd inom vård och omsorg, bl.a. Ipads på särskilt boende. Under pandemin infördes ”läsplattor” till personer med behov av tillsyn som avsagt sig stöd i hemmet. Det fanns både de som tackade nej till att ta emot personal i hemmet (tillsyn, hemtjänst mm) och dels de som skar ner så mycket de kunde på kontakterna och då inte tog emot tillsyn. Plattorna gör det möjligt att kommunicera med personerna utan att personal eller anhöriga besöker. Plattorna har ett automatssvar så anhöriga eller personal kan ringa upp. Den enskilde behöver då bara gå till t ex köksbordet, där plattan ligger, för att kunna kommunicera.

Ett annat exempel på tekniskt stöd som fick skjuts under pandemin är självspolande toaletter. Några toaletter installerades i foajén på särskilt boende där de kunde testas av både äldre, anhöriga och personal. Nu möter förvaltningen en mer positiv hållning till denna tekniska lösning. Kanske pandemin bidragit till ökad angelägenhet att klara sig utan stöd.

Vad har vi lärt oss hittills?

Järfälla

• Det är möjligt och kommer bli nödvändigt att ha digitala tjänster som t ex inköp.
• Många äldre är mycket positiva till ny teknik. De äldre som är osäkra behöver få det bra förklarat av personalen.
• Stor del av personalen behöver få utbildning, stödmaterial och support, om den enskilde äldre ska gå tillgång till det digitala stödet.
• Digitala lösningar är en del av den moderna vård och omsorg – det väcker frågor om tillgänglighet och vikten av säkra lösningar.
• Utomhus – ett bra rum för utbildning!

Upplands Väsby

• Det kan vara svårare än vi kan föreställa oss för äldre, anhöriga men också personal att lära sig hantera ny teknik. Det är viktigt att vara pedagogisk, ta tid på sig och kunna visa flera gånger tills det sitter.
• Det finns tekniska lösningar som verkligen underlättar för den enskilde och anhöriga. För de som ser dåligt eller har andra funktionsnedsättningar, inte kan hantera vanlig telefon m.fl.

Vill du veta mer?

Järfälla kommun
Elisabeth Helgöstam, samordnare för välfärdsteknik, elisabeth.helgostam@jarfalla.se

www.jarfalla.se/omsorgochstod/stodtjansterochhjalpmedel/trygghetsskapandeteknik.4.5a62d97016

https://www.jarfalla.se/underwebbar/utforarwebben/utforarwebben/riktlinjerochstyrdokument/videosamtalmanualer.4.2ab22256171537ede5fc3b82.html

Instagram; jobbaijarfalla 10/8-14/8 2020

Upplands Väsby kommun

Helena Bonnevier, sakkunnig äldreomsorg, E-hälsosamordnare, helena.bonnevier@upplandsvasby.se

FOU nu
Elisabeth Lauritzen, elisabeth.lauritzen@sll.se

Nedladdningar

• Ladda ner PM (PDF)

Vad har vi gjort?

I februari konstaterades att Coronapandemin nått Region Stockholm på allvar. Insikten om att snabbutbilda nya medarbetare blev akut. FOU nu ombads ta fram en introduktionskurs för nya medarbetare som saknade tidigare erfarenhet av vård och omsorgsarbete.

Ett samarbete med några kommuner startades och på 3 dagar var en första kurs med 14 deltagare i huvudsak från Solna Stad igång. FOU nu ansvarade och ledde kursen. 3 dagar med teoretiska och praktiska moment innehållande basal hygien, omvårdnad, bemötande, ergonomi och vård i livets slut. Kursen utvärderades, modifierades och ytterligare 2 kurstillfällen genomfördes med deltagare från Solna och Järfälla. Inom 10 dagar hade 31 personer utbildats.

Parallellt med kursen etablerades stödfunktioner genom Teams så att fler fick lära och ta del av erfarenheterna samt för att öka samarbetet mellan kommuner och regionen. Medarbetare från kommuner med uppdrag för personal- och kompetensförsörjning medverkade i början av kurserna och ordnade sedan liknande kurser. FOU nu:s arbete övergick till att ge riktat stöd till dem som sedan höll dessa kurser.

Vad har vi lärt oss hittills?

Åtta centrala faktorer visade sig ha bidragit till en praktikrelevant introduktion:

Innehåll

• Teoretisk och praktisk kunskap
• Professionell förebild

Sammanhang

• Förståelse för sammanhanget där deltagarna förväntas arbeta
• Bygga på etablerade strukturer och relationer samt att kunna agera snabbt
• Gemensamt stort behov, gemensamt mål och ”känsla av betydelse”

Process

• Former för lärande utifrån deltagarnas förutsättningar
• Samskapande
• Fokus på kvalitet genom krav och förväntningar

Vill du veta mer?

Solna stad
Kristoffer Willstedt, kvalitetsutvecklare, Omvårdnadsförvaltningen, Solna Stad, kristoffer.willstedt@solna.se

Järfälla kommun
Jenny Hamilton, Ergonom, Ledning och Stöd, Vård och Omsorg, Järfälla kommun, jenny.hamilton@jarfalla.se

FOU nu
Christina Sundman, FOU nu, christina.sundman@sll.se

Nedladdningar

• Ladda ner PM (PDF)
• Ladda ner rapport (PDF)