Stöd till strukturer och systematik för färdighetsträning och simulering i samverkan

En central förutsättning i omställningen till en nära vård är en ändamålsenlig kompetensförsörjning och att det finns medarbetare med kompetens för den vård och omsorg som bedrivs. Utifrån att behov, förväntningar och förutsättningar kontinuerligt förändras samt att kunskap hela tiden utvecklas behöver vårdens och omsorgens medarbetare kontinuerligt utveckla sin kompetens, samtidigt utveckla nya arbetssätt som är personcentrerade och hälsofrämjande samt förmågan att arbeta i nya vårdmiljöer med digitalt stöd. En sammanhållen vård och omsorg av hög kvalitet förutsätter att medarbetarnas kompetenser används effektivt, vilket i sin tur kräver en god samverkan mellan huvudmännen vilket förutsätter god kännedom och förståelse för såväl den egna kompetensen som för de andras kompetenser i teamet.

Stöd vid införande, uppföljning och spridning av lärdomar

Utifrån omställningen i en nära vård och dess fokus på medarbetares kompetens, färdighet och förmåga och stärkt samverkan mellan region-kommun/vård och omsorg genomfördes ett pilotprojekt under 2022-23 inom socialtjänsten utifrån systematisk färdighetsträning, i samverkan med hälso- och sjukvården. Arbetet genomfördes i samverkan mellan berörda verksamheter samt mellan FoU-verksamheterna FOU nu samt Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

KTC i samverkan - För en god och nära vård i praktiken

För att konkret stärka nära vård-omställningen i och mellan verksamheter och samtidigt adressera ökad samverkan och fokus på kompetens för en god, sömlös och personcentrerad vård och omsorg med pilotprojektet som avstamp, genomförs Kliniskt träningscentrum (KTC) i samverkan mellan region och kommuner.

Arbetet utgår från Jakobsbergs sjukhus och genomförs i samarbete med kommunerna Järfälla och Upplands-Bro, hemsjukvård och universitetsvårdcentralen, geriatrisk verksamhet, rehab samt ASiH/SPSV. Där medarbetare inom vård och omsorg får möjlighet genom samverkan att färdighetsträna/simulera både tekniska och icke-tekniska moment. Arbetet med att utveckla och testa hållbara strukturer för att stärka och kvalitetssäkra färdigheter och förmågor hos medarbetare inleddes genom KTC i samverkan våren 2024.

Under 2024 genomfördes lärandeaktiviteter som både inkluderade samverkan och metodträning. Under 2025 fortsätter arbetet med tre lärandeaktiviteters som inkluderar samtliga parter involverade i processen.

Övergripande målsättningar

• Att i den nära vården skapa en mer personcentrerad och säker vård och omsorg för patienter genom att säkerställa att medarbetarna har rätt kompetens, färdighet och förmåga.
• Att utveckla en kultur där kontinuerlig kompetensutveckling och träning ses som en integrerad del av det dagliga arbetet.
• Genom kompetensutveckling inom samverkan i nära vård öka medarbetarnas förståelse och förmåga att medverka i samverkan mellan vårdprofessioner och verksamheter i sömlösa vårdövergångar, personcentrerad vård och patientsäkerhetsarbete.
• Underlätta kommunikation och informationsöverföring, samt minska risken för missförstånd och brister i vårdövergångar.
• Vidare att undersöka om och hur samverkan mellan professionella inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan stärkas genom att träna tillsammans.

Samskapandeprocess

KTC i samverkan utgår från en samskapandeprocess mellan verksamheter inom regional och kommunal hälso- och sjukvård och omsorg, med gemensam planering och genomförande av kompetensutvecklingsinsatser i den nära vården. Implementering och spridning är en del i processen och sker under arbetets gång.

Kontinuerlig uppföljning och utveckling sker genom processens olika steg där FOU nu har en faciliterande och stödjande roll.

Upplägg och utförande av KTC i samverkan

Aktiviteter genomföras både vid behov av att med kort varsel uppdatera en kompetens inom ett visst område, men även genom långsiktigt planerad kompetensutveckling genom årshjul. Vissa aktiviteter är på plats på KTC, medan träningen andra gånger lämpar sig bättre att ske inom någon av de egna verksamheterna. Behov styr vilka som behöver vara med i aktiviteten och var den bäst lämpar sig att genomföras. Genomförande sker inom ramen för ordinarie verksamhet, uppdrag och resurser.

Färdighetsträningen rymmer gemensamma lärandeaktiviteter i medicintekniska moment samt icke medicintekniska moment, såsom teamarbete, kommunikation och vårdövergångar. Aktiviteter genomförs till exempel när en viss kompetens behövs vid mottagande vårdinstans. Kommunikation och samverkan ska vara en röd tråd i samtliga aktiviteter.

Styrning och uppföljning

Styrningen är delad mellan en strategisk/taktisk nivå och en operativ nivå med representation från medverkade aktörer. Lärdomar och resultat från processen samlas systematiskt som grund för kontinuerlig utveckling av arbetet. Förvaltning av uppföljning och fortsatt arbete sker inom ramen för ordinarie verksamhet. Som stöd för vidmakthållande och möjliggörande av fortsatt utveckling finns stöd från praktiknära FoU-verksamhet, vars fokus är stöd i omställningen mot en god och nära vård. FOU nu har en faciliterande roll.

Förväntad nytta

Systematisk samverkan genom färdighetsträning kan möjliggöra att medarbetarna involveras operativt i omställningen i en god och nära vård. Medarbetarens kompetens och förståelse för samverkan i nära vård kan vara avgörande för hur smidiga och sömlösa vårdövergångar, personcentrerad vård och patientsäkerhet faller ut. Samtidigt är ledningen/ansvariga involverade och skapar i samverkan en gemensam målbild, och förankring i sina respektive verksamheter.

En kort video har tagits fram som summerar erfarenheterna från projektet:
Film om pilotprojekt för färdighetsträning i metodrum

Stöd ges även vid införande, uppföljning och spridning av kunskaper från liknande initiativ i nordvästra länet. Läs mer om Lärdomar från uppföljning av Metodrummet i Upplands Väsby här!

Kontakt

• Christina Sundman, christina.sundman@regionstockholm.se
• Emma Granström emma.granstrom@regionstockholm.se